Suck, i den här trista staden (äsch, den kanske är hur intressant och kosmopolitisk som helst - vad vet jag, aldrig varit där) X antal mil härifrån befinner sig K♥ sedan i torsdags. Och jag saknar honom faktiskt. Såhär är det: om jag som singel inte har någon att krama på ett tag så blir det liksom bara lättare med tiden och man saknar det inte lika mycket som om man faktiskt har någon att krama på mycket under en period för då vänjer man rätt snabbt. Ja, så funkar jag i alla fall. Han kommer hem i morgon men nej, inte hem till Stockholm - för här bor han inte - utan hem till Göteborg *ännu mer suck*. Vi ses väl om två veckor så fram till dess får jag väl hångla med min kudde. Eller nåt.