Livsval
1) Att ge mig själv chansen till den framtid jag egentligen vill ha på bekostnad av att förlora någonting som betyder oerhört mycket för mig
eller
2) Att leva i nuet och låta saker och ting vara som de är, men riskera att det till slut är försent att göra det som jag vill i framtiden. Det behöver inte vara det, men en rejäl chansning är det allt!
Ytterligare ett alternativ finns som skulle kunna ge mig både och, men det innebär också uppoffringar som jag - om sanningen ska fram - inte är beredd att göra. Och fungerar det dessutom inte / var det inte värt det så kommer jag att ångra den där uppoffringen big time!
Jag hoppas väl på att beslutet på något mirakulöst sätt ska fattas åt mig.. att ödet ska träda in och spela sin roll. För själv vet jag snart varken ut eller in.
"Fel" personer läser då och då här, så för den sakens skull så hoppas jag att ni som mellan raderna förstår vad jag skriver om inte kommenterar någonting avslöjande. Inlägget är lite kryptiskt, men den enda anledningen till att jag satte mina tankar på pränt var att jag behövde få ur mig det.
Jag har följt din blogg ett tag, men inte kommenterat tidigare.
Jag tror jag fattar vad du menar i din fina text, och det är verkligen inget lätt beslut.
Det sägs ju att man innerst inne vet vad som är rätt för en, men jag vet inte?
Lyssna noga och se om du får något svar... :-)
Jag säger så här. Det du tror betyder mest för dig nu betyder ingenting i jämförelse med det du vill ha. Ingenting. Och det säger jag utan att vara klyschig.
Det är inga lätta frågor. Jag hoppas verkligen att du antingen kommer fram till något, eller att det "löser sig" på egen hand.
Fundera på vad som skulle göra dig mest lycklig i slutänden? Det måste ändå vara att bli lycklig som är målet?
Det är lugnt. Jag ligger lågt numera med synpunkter på din tillvaro som du märkt :-)
Allt är bra med mig iaf, har sagt upp mig och och åker till Rio imorgon. Så det får bli ett grattis i förskott på födelsedagen från mig.
jag har läst din blogg länge så jag vet vad du syftar på. Det är så oerhört svårt att ge råd i sådana hjärtansnära dilemman. Jag tror att ödet kommer att visa dig vägen, det tror jag verkligen. för jag tror inte på slumpen, utan på att det alltid finns en anledning till att två människor möts, och att livet kommer visa när det är dags att släppa taget. Men självklart förstår jag att du tänker på framtiden, det de flesta drömmer om och vill ha någon gång. Önskar dig all lycka till i sökandet efter det bästa alternativet! Elin
Anonitota: Problemet är att den där lilla rösten inuti gärna försöker komma till tals, men att jag gärna ignorerar vad den säger.. :) Tack för första kommentaren och välkommen tillbaka!
Lena: Det har du helt rätt i. Verkligen.
Louise: Absolut, men om jag fattar det beslut som skulle kunna göra mig lycklig sedan så blir jag ju riktigt olycklig nu. Lite där tvekan ligger..
Anders: Oj.. det var värst! Men superkul för dig att du äntligen tog steget, vet att du vantrivts på jobbet länge. Rio för gott eller bara en liten semester? Trevlig resa i vilket fall som helst och tack för födelsedagshälsningen.
Lill-Elin: Tack! Det är ju bara jag själv som kan fatta beslutet egentligen och jag har ju alltid haft svårt att ta till mig andras råd i alla fall (som bekant?) :) Jag hoppas faktiskt att du har rätt, att jag slipper ta beslutet utan att ödet griper in.. Kram
Nejdå, det är bara för en dryg vecka och jag ska dit i jobbet. Men det är inte omöjligt att det kan bli en liten sväng ner på Copacabana :-)
Du vet att jag aldrig skulle åka ifrån mina tjejer (barnen alltså) så du kan räkna med att jag blir kvar i gamla Svedala under överskådlig (och lite till) framtid.
Jag tror såhär att om du intalar dig själv att du är lycklig men fortfarande hör den där lilla rösten i huvet som säger att du vill ha nåt annat och sen ignorerar den tills det är försent, då tror jag att du kommer ångra dig gruvligt. Vill inte styra dig i nån riktning men nu i backspegeln så tänker jag ofta: tänk om vissa saker inte hänt och då blir jag nästan kallsvettig av rädsla. Så fundera på vad du vill och sen så är det bara att bita ihop och ta tjuren vid hornen gums.
Någon gång måste du fatta beslutet. Även om det är lättare sagt än gjort måste du väl fundera på vad som är bäst, att göra det nu eller att vänta. Hoppas att du kommer fram till något.
