Du vågar! Stå på dig bara och låt dem inte tuta i dig att de vet mer om hur DU mår än vad du göra! Lyssna på dig själv och din kropp, om inte du tar hand om dig själv, vem ska då göra det? Du klarar det!! *kram*

säger som sara,du är en miljon gånger viktigare än att tillfredställa dina chefer. men jag förstår att det känns jobbigt att "svika". antar att dina föräldrar(som mina) varit på dig om arbetsmoral sen du kunde gå..
men som sagt du MÅSTE ta hand om dig själv för det finns bara en av dig. de på vårdcentralen måste självklart ta dig på allvar annars är det skandal. vår psykiska hälsa är minst lika viktig och verklig som den fysiska. *skickar kraft*

Sara: Det var otroligt gulligt av dig att erbjuda dig att ringa.. bara det fick mig faktiskt att ta mig i kragen och ta itu med det. Så nu är det gjort!

Lindisen: Tack, gumman - det värmde! De på VC var faktiskt väldigt mycket bättre på att lyssna än vad jag trodde, kanske inte borde avfärdat den svenska sjukvården så snabbt. Nu har jag i alla fall bestämt mig för att ta mina signaler på allvar och tagit itu med det här, känns skönt!

Lill-Elin: Haha, ja.. det där med arbetsmoral känner jag igen mig i - jag jobbar tills jag stupar och ler tillkämpat in i det sista ungefär. Det har gått ett tag men nu har kroppen sagt ifrån. Som jag skrev ovan så tog de mig faktiskt på allvar (på VC i Runby) så det blev jag glatt överraskad över! Tack för uppmuntran :)