Jag skulle hellre också adoptera. Det finns redan så många barn i världen som inte har föräldrar. Men steriliseringen är inte en sån som går att upphäva?

Sara: Ja, om man måste välja så är ju adoption ett klart bättre alternativ.. även fast jag egentligen inte vill det heller.

Anna: Jo, steriliseringar går att upphäva men det är inte säkert att sperman som finns då är av såpass bra kvalitet att den går att använda - kan ha blivit "dålig". Så det finns en chans ändå men man ska inte hoppas för mycket.

Jag skulle helt klart adoptera, jag känner egentligen inget som helst motstånd mot det förutom att jag vill ha ett barn av "eget blod" också.

Hej!
Jag såg att din sida handlade en del om dejting och tänkte därför föreslå ett länkbyte. Intresserad? Sorry för att jag skriver det här men hittade ingen kontaktinfo.

Jag skulle antingen vilja att min poijkvän var pappan, och om han inte kunde få barn skulle jag hellre adoptera. Jag vet inte varför egentligen men spermabank har aldrig känts som ett alternativ 8inte för att jag går i barntankar men ändå :)

Jag hade hellre gått till spermabank än att adoptera om jag var tjej.. Då blir ju ens gener åtminstone spridda. Vissa skulle kanske säga att det saknar betydelse men för mig känns det inte så.

Tycker den kommentar om skräp är ganska obehaglig. Alla har väl några problem i sin familj? Är jag som har haft cancer inte lämplig som mamma, är det det du menar? eller vad menar du egentligen? tror sannorlikheten att du har perfekta gener, är minimal.

Svar på andra kommentarer kommer sedan men först och främst Sarah:

Nu missuppfattade du vad jag skrev helt och hållet för det var absolut inte så jag menade! Eftersom jag har haft lyckan att inte ha cancer eller någon annan lika allvarlig sjukdom i släkten så menade jag att jag tyckte det vore tråkigt att omedvetet föra risken att råka ut för det vidare till mitt barn via en anonym donator. Naturligtvis kan man råka ut för det ändå men risken är ju större om det redan finns i släkten. Jag frågar inte ut mina partners om släktens sjukdomshistoria så något sådant kan man ju inte råda över men ska man göra ett medvetet val att använda sig av inseminering tycker jag det skulle vara skönt att känna till donatorns bakgrund. Att du tolkade det som att jag inte tyckte någon som har haft cancer skulle vara lämplig som mamma förstår jag inte riktigt hur du kom fram till.. för det är ju befängt! Jag är verkligen ledsen om du tog illa upp för det jag skrev för jag menade det verkligen inte på det sättet som du verkar ha uppfattat det. Och nej, naturligtvis har jag inte perfekta gener. Har alkoholism i släkten t ex och därmed finns det en större risk att mina ev barn kommer drabbas av det än om det inte funnits i släkten. Men jag är åtminstone medveten om det - det är där skillnaden ligger och kontentan i det jag menade.

Märker ord här...

Det heter ponera, inte poängtera. Fast man fattade ju vad du menade.