Lilla mamma kan verkligen irritera livet ur en ibland! Ringde henne för en stund sedan och skulle bestämma hur vi ska göra med mina extranycklar - hon + R ska nämligen agera posthämtning / blomvattnare under tiden jag är i Beijing. Det tar inte mindre än en evighet att komma fram till minsta lilla beslut.. (när ska vi träffas? var ska vi träffas? ska vi fika? osv) och för varje punkt så måste hon rådfråga R vars åsikt ju är den enda som räknas. Till slut påpekade jag att jag faktiskt pratade i mobil (= inte jättebilligt) och var det verkligen en så stor uppoffring att åka ner på stan i motsats till att jag skulle behöva åka upp till dem i onödan (som R ville)? Då jag först ska till Hornstull (klippningen) och sedan har massa ärenden i City - då vill jag inte åka till Kungsholmen också då de ändå bara sitter där helt sysslolösa. "Tar det verkligen två timmar att klippa sig?" undrade mamma (= R) och "Kan du inte ringa oss då du är klar så bestämmer vi då?". Nej, det kan jag inte - vi pratar ju nu så då spikar vi tid och plats NU! Jag blir galen..! Hon berättade dessutom att de just nu var oense om var de skulle åka någonstans (de har tänkt sig att dra iväg en repa norrut snart och känner jag de rätt vill R åka tillbaka till Storulvån - där de varit typ 5 gånger det senaste året - medan mamma vill testa något nytt) så det kan ha varit lite av orsaken till att obeslutsamheten var värre än vanligt. Men ärligt talat alltså.