Jag har aldrig haft någonting emot min mamma.. vi kommer rätt bra överens och hon brukar normalt sett vara riktigt vettig. Men nu har det uppenbarligen slagit slint och jag är måttligt irriterad på att hon kan bete sig såhär. Jag vet att hon är under press från sin fästman men ändå - hur kan hon besluta sig för att hennes son får flytta från lägenheten han bott i de senaste 6 (?) åren för att hon vill använda den som bytesobjekt för att hon + R eventuellt vill ha ett ställe i Norrland att pendla till?! Som om det inte finns lediga bostäder i avkroken utan de skulle behöva en lägenhet i Stockholm att byta med! Alternativt byta den mot en mindre lägenhet i Stockholm att ha som "backup" om det skulle ta slut mellan henne och R som för övrigt varit tillsammans i typ 7 år (men han kan fortfarande inte erkänna att de är sambos och kallar deras lägenhet på Kungsholmen för "min lägenhet" och "mina saker"). Det värsta med Norrlandsalternativet är dessutom att de sagt att de kanske vill byta för att testa om de vill bo däruppe men sedan kanske bestämmer sig för att det inte är deras grej. Och för denna lilla utflykt ska alltså Daniel behöva bli bostadslös + att de förlorar en lägenhet med betydligt större värde än det krypin i typ Östersund som är målet. Blandar in mig gör hon också eftersom hon hävdar att hon inte bara kan ge bort ett hyreskontrakt till brorsan utan att kunna erbjuda mig något också (vilket hon inte har möjlighet till) då jag uttryckligen sagt att jag flyttar till Köpenhamn för gott och därför ger blanka sjutton i det - han får gärna överta kontraktet. Vilket han nu alltså inte får i alla fall. Gaaah!