Sex veckor är den maximala tidsperiod jag och Dansken har varit ifrån varandra, det har skett en gång tidigare. Nu är det något liknande - sex veckor och två dagar närmare bestämt. (två och en halv vecka kvar). Och jag klättrar nästan på väggarna av abstinensen efter närhet.

Jag talar inte sex (även om det naturligtvis är en trevlig bonus), men det där härliga i att ligga med armarna om varandra, jag med ansiktet mot hans hals och känna hans andetag i mitt hår.. Eller det ögonblicket då han precis är på väg att somna och drar mig intill sig en sista gång (vi sover nästan alltid åtskilda eftersom vi båda känner oss "trängda" annars - däremot kan vi falla i sömn tätt ihop innan vi rullar bort). Eller då vi är ute och går och han plötsligt hejdar mig bara för att hångla upp mig mitt på trottoaren. Saknar allt det där!!!

Jag behöver kramar och pussar, någon som visar att han tycker om mig! Och ska man vara helt ärlig så behöver jag det just nu och varje dag.. Om det bara inte var hans närhet jag mest av allt ville ha.