ENSAM OCH ÖVERGIVEN
Jag vet att jag hade en lång utläggning om det meningslösa påskandet men ändå känns det lite trist att inte ha firat något alls. Inget godis, inga ägg, ingen sill (som jag visserligen har hemma) eller annan påskmat (lasagne på jobbet räknas väl inte?). Det närmaste jag kommit är ett par påskkort varav en hade en Dubbeltriss i som jag vann zip på - vilket dessutom utlöste ett behov av att spela bort några hundra på nätlotter. Skulle ha ätit lite med mamma + sambo men vi hördes av först idag och hon var inte riktigt kry så vi skulle ta det vid ett senare tillfälle. Skulle även ha träffat en kompis som är i stan bara över påsken men några andra vänner till henne (bekanta till mig) hade planerat in hela helgen för hennes del (och nej, de/hon undrade inte om jag ville hänga på) så det gick också i stöpet och nu ska vi bara ses på en fika imorrn innan hennes tåg går. Det börjar faktiskt kännas lite som om jag har offrat större delen av mitt sociala liv för $ (jobbar ju nästan utan undantag under helgkvällar och då jag inte gör det är det för att K är här). På tal om K svarar han inte i mobilen och har heller inte svarat på sms och det får mig att känna mig än mer övergiven. Dessutom börjar tankarna alltid snurra i paranoida banor om att han har ett annat förhållande i Göteborg då han inte går att få tag i. Rent teoretiskt skulle det ju faktiskt kunna vara så även om det är en sådan liten procentsats som talar för det i jämförelse med motsatsen.
Äh, screw this. Jag har redan ätit kanelbulle, brownies och Pringleschips idag tills jag mådde illa, kan likaväl äta lite till och tycka synd om mig själv.
Jag har ett extra påskägg här hemma som du kan få ... Det är snickers, kexchoklad och Dumle i det :) Och några abbans goda nougatchokladägg med färgglatt foliepapper på :)
Mammakatt: Haha, vad snäll du är :) Nja, det var väl inte det faktum att jag inte ätit godis (vilket jag ju skulle kunnat om jag velat) som jag klagade lite över utan att jag inte brytt mig om att fira överhuvudtaget, varken själv eller med någon annan. Jag kanske helt enkelt borde ta och ha en egen försenad påsk!
Ja, påsken är ju inte över än. Du får ta och måla lite ägg till frukost i morgon. Maken och jag har inte precis firat påsk vi heller. Förutom att vi köpte påskgodis, skämde bort katterna med påskskinka som legat i frysen sedan förra året (!) och varit ute på konstrundan som blivit något av en tradition för oss. Annars har vi väl inte uppmärksammat påsken något särskilt.
Vet du vad jag tycker? Efter ni har varit i Beijing och allt är helt fantastiskt, att ni ska flytta ihop! Jepp, jag tror det är precis vad ert förhållande skulle bli 1000% toppen av. Ni behöver ses mer, jag tror ni båda skulle bli jättelyckliga. I think this is it, the real deal. Men det är ju bara vad jag tror, det vet ju du bäst. Men efter att ha följt din blogg sen starten så tycker jag jag får ha en åsikt.. ;) Du skulle ju vara ledig, sluta försaka ditt liv och ditt sociala liv för $$$ it's not right. Så nu ska jag shut the piehole för denna gången.
Kram söta rödluvan!
Mammakatt: MÅLA ägg?! Tok heller, jag nöjer mig med att äta dem! Påskskinka, visste inte ens att det fanns något som hette det - antar att det är samma sak som julskinka.. Skönt att det inte bara är jag som inte firar för allt vad tygen håller i alla fall.
Anna: DET var en storslagen idé må jag säga! En del av mig håller med dig om att det antagligen skulle vara det allra bästa - dessutom tror jag att det skulle funka skitbra! - men jag vet (utifrån vad han har sagt) att han tycker vi ska börja med att bo i samma stad åtminstone. Att gå från att ses 1-2 ggr i månaden till att bo ihop känns lite risky business. Jag vet inte om jag heller är redo för att flytta ihop men visst är det lite av en rosa dröm.. Och det är klart att du får ha en åsikt ;) Jag lyssnar gladerligen på alla andra så jag slipper fatta mina egna beslut *s*. Kram tillbaka och ha en skön Annandag Påsk!
Åh vad roligt, då har jag tolkat dig rätt. :) Men ni skulle verkligen bo i samma stad då. Till att börja med, sen är steget ju inte långt att flytta ihop. Ett miljöombyte är aldrig fel, känns som du inte trivs så bra där du bor nu? Livet är ju inte så otroligt långt att man ska slösa bort det på att må dåligt, så go for it! Kärleken är underbar. :)
Tråkigt nog måste jag hålla med dig. Har följt din blogg rätt länge nu, och något skumt är det med killen din. Har du varit och hälsat på honom någon gång? Varför blir de så förvånade på hans jobb när du säger att du är hans flickvän? (Förklaringen han kom med är jag förvånad att du köpte alls) Kan du ringa HEM till honom när som helst? Vad gör han när han inte är med dig? Varför svarar han inte i mobilen?
Du verkar vara en så söt tjej, men alla varningsklockor i mig ringer för fullt.
Kram!
Anna: Jag är hur sugen som helst på att bryta upp från allt och flytta - troligtvis till Köpenhamn - men allt runtomkring gör att jag inte riktigt har energin att ta itu med något sådant just nu. Än så länge funkar det rätt bra med långdistansförhållandet, trots att det inte är optimalt men förr eller senare måste vi "go for it"..!
Erika W: Oj, massa frågor jag inte ens vill tänka på själv.. Du har helt rätt i att mycket av det där känns mystiskt och jag HAR ställt honom mot väggen och ställt samma frågor flera ggr vilket gör att jag verkligen börjar känna mig som en tjatig flickvän. Innerst inne tror jag inte att han ljuger för mig, det finns förklaringar till det mesta även om det låter långsökt. Jag vet inte riktigt vad mer jag kan säga mer än att jag måste försöka lita på honom, annars blir jag galen..
I likhet med Erika W måste jag nog höja ett varningens finger till dig... Varför åker du aldrig och hälsar på honom? Det verkar vara väldigt mycket his way och the highway... När man som utomstående läser det du skriver framträder ett tydligt mönster... Ställ honom mot väggen raring. Åk ner till Göteborg och gör det öga mot öga!
