OUMBÄRLIGA ELLINOR
Lyxade sedan till det genom att köpa två kondis-kanelknyten som jag redan satt i mig och nu ska jag försöka sova någon timme tror jag. Zzzzzz...
Hej Ellinor, jag har läst din blogg ett tag nu. I alla fall: som jag fattat det så var du gratis på tidningen och i så fall är det inte DITT problem om du behövs. Du har ingen skuld till dem, behöver de folk får de anställa eller sänka sina krav.
Som flera sa tidigare så tror jag att du ska lägga bort allt arbete. Att våndas inför någon intervju kommer inte att göra dig frisk igen. Jag hejar på dig. Känner igen mig i mycket av dina funderingar eftersom jag också är stressad journalist, men än så länge står jag på benen. KRAM
Ann(a?)-Karin: Du har helt rätt naturligtvis och ja, jag var gratis där i 5 månader men jag kan inte hjälpa att samvetet gör sig påmint.. Fast nu får jag faktiskt åtminstone betalt (ska få i alla fall - lär väl få påminna dem 10 ggr först!) för det jag eventuellt skriver (på frilansbasis) så då känns det lite mer motiverande att göra det. Fast som jag mår just nu vill jag som sagt inte ta saker som innefattar t ex intervjuer. Men jag önskar jag klarade av det.. skulle kännas bra både att "ställa upp" samt att tjäna lite pengar :) Kram tillbaka!