Åsa på Åsen: Exakt :) Jag tycker också han borde ha kläckt ur sig det tidigare men har samtidigt förståelse för att: 1) Han inte ville säga det innan vi först hade träffats eftersom jag då aldrig hade setts i första taget och 2) Att en sådan sak blir svårare och svårare att berätta och att man har dåligt samvete för att ha ljugit. Och ja - jag trivs verkligen jättebra här!

oj! Förstår att det måste varit chock-artat i början, men efter ett tag inser man ju att kärleken inte sitter i ålder. Han verkar ju vara väldigt ungdomlig och äventyrlig, mer än gemene 25-åring...
Njut av kärleken, önskar er all lycka i världen, ni ser jättefina ut ihop! kram/elin

Lill-Elin: Det ÄR han också.. han är mer energisk och på än vad jag är för 17! Och tack, vad glad jag blir - njuter så mycket det bara går!

Äh, ålder är bara en siffra! dessutom så kan du ju se det positiva i det, att du vet att hans ungdomlighet kommer att hålla i sig lääänge för om han har den ungdomligheten om dig som han har nu så kommer han alltid ha det :) och det viktigaste är ju kärlek! :)

nej, inte så förvånad. har funderat på hans ålder sedan den bilden du la ut och trodde faktiskt mer åt det hållet än den påsådda åldern. min 31åring ser ju inte 6 år yngre ut, därav mina funderingar. sen är det väl schysst att han är så vältränad å att du gillar hans klädsmak.men åldern var väl ingen chock...

dock kanske man ska fundera på hur länge du kan vänta med ongar, om man ska tänka på just ongen. femtioåring farsa (som exempel) är pensionär innan ongen ens börjat gymnasiet. det är ingen ungdom...

kram

jag var det ja. jävla namnet försvinner alltid på webblogg från url-fönstret

Jag hade verkligen ALDRIG kunnat tro att han var 47. Jag trodde att han var sisådär 30 ju.

äsch, gillar man någon så gör man.

Har läst din underhållande blogg länge nu, men inte kommenterat -shame on me! :)

Skönt att ni rett ut allt & att du "förlåtit" honom -ni verkar ha ett starkt förhållande!
Men skit i vad andra tycker om hans ålder, om du frågar mej så är han HOT! ;)
Hoppas det går vägen med den omvända steriliseringen, och att ni blir lyckliga föräldrar en vacker dag!! *håller tummen*

//Rebecka

Sassa: Jag kan ju hoppas att han inte gubbar ner sig i första taget i alla fall :) Men visst är det viktigaste looooove!

Punaniii: För mig var det verkligen en chock! Nu då jag tänker efter så finns det väl vissa saker som skulle kunna avslöja honom (håret + lite fåror i ansiktet) men han är typen som skulle kunna vara allt mellan 35 och 50. Och visst har du rätt i det där med barn men jag vill inte ha förrän jag är runt 31-32 år (tidigast!) och då blir han ju en väldigt gammal farsa. Men det behöver ju inte bara vara nackdelar med det. Jag tänker mer på att jag kommer bli en väldigt ensam änka om det håller så länge..

Ulrika: Haha.. nja, 30 var väl att ta i. Jag tyckte nog att han såg ut att vara mellan 35 och 40 som han sa först. Men det där blir han säkert glad om han får höra :)

Ida: Så sant!

Rebecka: Bättre sent än aldrig! Ja, jag tror att vi har ett starkt förhållande, det har ju i alla fall överlevt både detta + andra tuffa grejor. Tack - vi får hoppas att det håller så länge att det blir en aktuell fråga att fundera över någon gång :)

Alltså först tänkte jag att han kanske hade bekänt att han varit otrogen när ni precis träffats eller nåt och att det var det som var hemligheten och det hade ju inte varit så konstigt om du blivit upprörd över. Jag förstår att du blev upprörd över åldern menar inte så men det kändes nästan som en fjutt med tanke på det JAG föreställde mig ;)

Oj, ja i och med detta avslöjande faller ju mycket på plats! Starkt av dig att berätta. Kan bara säga att jag har en nära kompis som just ska få sitt andra barn med en 56-årig man som är skild och har två vuxna barn sen tidigare. Det funkar hur bra som helst! Men visst kommer du/ni säkert alltid få stå ut med folks fördomar titt som tätt. Ett första steg är väl nu iaf att han som sagt illa kvickt upphäver steriliseringen så att ni VET att det är fritt fram sen, när ni väl vill köra på. Boka in en tid direkt vettja! Hoppas att han känner att han verkligen ångrar beslutet och kan tänka sig barn igen. Tråkigt för dig annars. Lycka till nu!!

Förstår att du blev chockad, det är ju en ganska stor grej att ljuga om. Fast det är både stort och inte, det är ju bara en siffra på pappret. När man älskar någon spelar det ju INGEN roll. Samtidigt som det är något du kommer känna av senare när tiden går. Min mamma är nio år yngre än pappa, som dessutom blev förtidspensionär. Hon har känt länge att det varit jobbigt att fortsätta jobba när han är pensionär.

Jag önskar dig all lycka med din 48-åring! ;) Kram!

Äh, åldern är väl helt oväsentligt! Är inte det lite typiskt svenskt att haka upp sig på sånt?
Fast jag tycker det är skumt att han mörkat det så länge... Har han fler hemlisar på lager..?? :-O

Lena: Det här har jag mest mörkat för att jag var lite orolig över vad omgivningen skulle tycka om det. Men nu struntar jag i det :) Jag är dock hemskt glad att det inte var något "värre" i stil med vad du föreställde dig.. hade han varit otrogen hade jag nog inte blivit ledsen utan mer fly förbannad!

Katarina: Ja, det är väl lite lättare att förstå hela steriliseringsgrejen nu. Det första steget vi/han ska ta är att gå till läkaren och ta reda på hur det egentligen ligger till om man vill göra en reversering. Sedan ska vi prata igenom det ordentligt och ja, hoppas då få svart på vitt att han verkligen vill göra det (även fast han sagt det så är jag inte hundra). Om inte så får jag ta den huvudvärken då.. ser man inte framtiden på samma sätt men ändå vill vara med varandra så blir det ju en sjukt jobbig situation. Men en sak i taget!

Maria: Tack! Visst är det bara en siffra men - som du säger - det blir nog evt ett större problem senare i livet då man verkligen befinner sig i olika faser. Just nu märker ju ingen av oss av åldersskillnaden alls, vi synkar perfekt! Så den dagen den sorgen..

Polly: Mja, jag vet inte om det är typiskt svensk men visst är vi kanske lite mer åldersfixerade här än i andra länder. Mitt största problem med det har mer att göra med allt det här med familj - om han redan känner att han "gjort" allt det (oberoende av steriliteten) samt då det faktum att han typ kolar då jag blir pensionär om det nu håller så länge.. Faktum är att han HAR en till "hemlis" (som jag fick veta helt nyligen) men den är rätt oväsentlig för vårt förhållande och har mer att göra med en tidigare livsstil så den tar jag inte här :)

Skulle gissa att det blir en sån sak som blir svårare att avslöja ju längre in i ett förhållande man kommer...

Är imponerad över hur bra du ändå verkar ha tagit det. Även jag har kommit på män med att ljuga en del om sin ålder - killen jag dejtade när jag var 21 påstod sig vara 33. Efter ett tag hittade jag dock bevis på att han var minst 39.

Frida: Ja, i längden går det ju helt enkelt inte att hålla hemligt. Shit, killen du träffade var ju visst också avsevärt mycket äldre än vad han påstått, 33 vs (minst) 39 är ju en viss skillnad. Fattar inte varför vissa män känner det där behovet att verka yngre än vad de är, det är ju sexigt med män som är lite "distinkta" men ändå i bra form liksom..