Sara på Hedgehog och Lipgloss Bitch manifesterar båda mot den allt mer utbredda bloggmobbningen på ett väldigt bra sätt så naturligtvis hänger jag på! Som de också skriver är det naturligtvis skillnad på att ha en avvikande åsikt (konstruktiv kritik) och att bara vara elak och gå till personangrepp (allt som oftast under aliaset "anonym".. som om någon skulle vara anonym på nätet) och det är det senare som är så onödigt och det som måste kvävas i sin linda. Själv har jag varit relativt förskonad från påhopp bortsett från några enstaka töntiga kommentarer som jag valt att oftast ignorera men då jag läser de kränkande ord som så många andra får ta emot blir jag bara ledsen. Det kallas för vuxenmobbning och det är inte mindre allvarligt för att det inte sker ansikte mot ansikte. Skärpning nu!

De senaste årens allt mer utbredda terrordåd har aldrig skrämt mig nämnvärt. Jag följde såklart händelserna under 9/11 och attacken i London osv och har naturligtvis känt sympati med de som drabbats men jag har aldrig känt mig personligt (indirekt om ni förstår vad jag menar) hotad av den allt mer upptrissade situationen mellan "oss" (och då menar jag västvärlden) och vissa extrema grupperingar i arabländerna. Muhammed-karikatyrerna som orsakat ramaskri i muslimska länder världen över de senaste dagarna har fått mig att tänka om.

Här hittar du lite bakgrundsinfo till varför historien rört upp sådana känslor. Nog för att jag tycker att reaktionen är något senkommen med tanke på att teckningarna publicerades redan i september förra året om jag inte minns fel.. Då det framkommit att muslimska grupper rest runt i arabländer och spridit bilder som inte alls fanns med i tidningen (där t ex Muhammed framstår som en pedofil) tycker jag däremot inte att det är så konstigt att folk blir upprörda eftersom de tar det som ett påhopp mot hela deras religion. Grundlagen tryckfrihet finns inte i många av dessa länder så naturligtvis är det lätt för folk att tro att det är landet Danmark som står bakom det hela istället för någon stackars illustratör (som lever under jorden nu) på Jyllandsposten. I mina ögon är det helt enkelt en serie missförstånd och överdrivna reaktioner (som uppviglare inte varit sena att utnyttja) som lett till situationen som råder just nu. Men faktum kvarstår.. risken för terrordåd i våra trakter har ökat i och med den här händelsen. Idag såg jag en film, gjord av någon muslimsk grupp (vet inte vilken) på en hemsida jag heller inte minns namnet på (sajt där saker som inte kan visas i vanliga medier finns, typ halshuggningar och andra otäcka bilder). Text och tal var på arabiska men budskapet framgick ändå med all önskvärd tydlighet. Flaggor - USA, Frankrike, Israel och Danmark - som symboliserar fiender, uppmaningar att bojkotta danska produkter samt bilder på - vad jag antar var - den illustratör som ligger bakom Muhammedbilderna samt ansvarig utgivare på JP och sedan en skottavla över deras ansikten. Det var skrämmande. Och ja.. nu är jag rädd. Mer än förut åtminstone. Jag tror att det kommer att hända något så småningom, inte just nu men om ett tag då vi lättat på garden något och tror att faran är över. Man är sig själv närmast, visst.. men jag älskar Danmark och Köpenhamn och jag vill gärna bo där en tid inom en inte alltför lång framtid. Nej, det skulle naturligtvis inte kännas bättre om det skedde något någon annanstans i världen heller.. Men inte Danmark. Snälla.

Igår då jag kom till restaurangen upplyste Andrea mig om att jag visst "fastnat" på bild under förra lördagens Dykpub.. ligger på nätet till allas beskådan!

Här är vi - söta vännen Andrea till vänster, hans bror Claudio som ser allmänt mongo ut till höger och så lilla jag som försöker se timid ut i mitten!

Bästa inlägget på väldigt länge hittade jag hos Cherchez La Femme. För alla powerpinglor, även om det känns hopplöst ibland..

Ohämmad reklam *visslar*

(Jag som inte alls är speciellt förtjust i London...!)

Which city do you belong in?

Via Sofie

Om det var någon som mot förmodan råkade sitta bänkad framför fyrans Jeopardy i.. tja, torsdags, fredags och ikväll så fick ni se brorsan som en av deltagarna. Själv missade jag hela rasket, sorry bro'! Hur mycket han vann? Ja, det visste jag sedan i somras.. *avis*

Såhär smarriga blev minsann mina pepparkaksmuffins som bakades igår med recept hittat hos Terése. Lägger ut receptet här med om det är någon som vill smaska ihop sina egna - hoppas det är okej med "upphovsmakerskan"!

Pepparkaksmuffins ( 25-30 st)
100 g margarin
5 dl vetemjöl
4 tsk bakpulver
2 tsk vaniljsocker
4 ägg
3 dl socker
2 dl vatten eller mjölk
1 påse pepparkakskryddor

Smält margarinet och det svalna lite. Blanda mjöl, bakpulver, vaniljsocker och pepparkakskryddor i en bunke. Vispa ägg och socker pösigt. Häll i mjölblandningen, tillsätt smöret och vattnet/mjölken. Häll i formar eller använd muffinsplåt, fyll cirka 2/3 av formarna. Grädda 10-12 minuter på 225 grader. Låt svalna under bakduk.

GOTT!

Catwoman

(Vad som var riktigt roligt var det andra alternativet som kom upp på båda de foton jag testade. Beyonce. Hysteriskt. Och nej, jag är verkligen inte alls lik Michelle Phieffer heller men vi har åtminstone samma hudfärg..)

Inte ens december men idag var det ändock dax för årets första julbord. Hotell Scandic (väldigt vad jag springer på Scandic-hotell) "Lilla Blå" som det kallas hade bjudit in företagare och löst VIP-folk på "mutlunch" med komplett julbord, fiolspelande musikanter i röda kläder och hela baletten. Eftersom jag hade magknip redan innan (kvinnliga plågor) och dessutom vet mina begränsningar tog jag det rätt varligt, smakade lite på det jag tyckte om.. inget svullande på något sätt men var såklart ändå tvärmätt efteråt. Vurmar egentligen inte speciellt mycket för julmat eftersom det känns som om man äter liknande vid så många andra tillfällen (påsk, midsommar..) - längtar liksom aldrig efter det och det känns som om årets första julbord gärna hade fått bli det sista (vilket ju inte är fallet). Tycker att julbordet Klaus har ordnat så att han och hans anställda ska gå på låter klart mycket bättre.. skaldjursfrossa typ - mmm! Godast idag var i alla fall helt klart senapssillen, revbensspjällen och knäcken (precis lagom seg). Och struvan om det inte hade varit för att alltsammans höll på att komma upp då jag högg in på den så det var bara till att ge sig.

Det är inte maten på bilden som skrivit brevet.